En varm dag i maj besökte jag Vallby Friluftsgård som ligger i Västerås. Det var andra gången jag var där. Första gången såg jag en teater som spelades upp av Ulla och Micke som jobbar där. Jag kände att jag också ville vara med i teatern och skådespela lite, så när jag den 27 maj åkte tillbaka till Vallby hade jag fått min egen roll i deras teater. Jag skulle spela rollen som bonden Olof på 1850-talet. Olof hade råkat hugga sig själv i benet och kunde inte längre ta hand om sin gård. Nu fick istället hans son Hans ta hand om gården tillsammans med sin hustru Anna. Olof var inte nöjd med hur gården sköttes. Hans hade försökt sitt allra bästa och till och med byggt en rullstol till sin käre far, men den dög inte för Olof! Olof var inte nöjd. När vi spelade upp pjäsen fick publiken vara delaktiga på olika sätt. Publiken fick ställa frågor om hur det var att leva på 1800-talet. Jag tyckte det var en rolig teater, jag lärde mig att det var svårt att leva då, speciellt om man satt i en rullstol. Om man satt i rullstol på 1800-talet så hamnade man i en stuga som kallades för undantaget, dit skickades alla som var handikappade.
Jag ska åka tillbaka i vår och göra en ny teater, vad den handlar om får ni se senare.